Helgens planer

2019-01-11 22:14:46

“Ska vi panta burkar och köpa lördagsgodis imorgon?” frågade jag barnen innan det var läggdags förut. “Jaa!”, skrek båda två i kör. Det är ingenting vi brukar göra eftersom det tar ett bra tag för mig att överhuvudtaget få ihop så mycket burkar att det ens är lönt att gå iväg och panta dem (lördagsgodis köper vi visserligen ibland men utan att panta burkar då). Så själva pantningen är halva nöjet och en aktivitet i sig. Men det här med att panta burkar väcker inte bara glada minnen hos barnen. För ett tag sedan när Levi och Henke skulle panta burkar blev det en traumatisk upplevelse för Levi. Henke upplyste honom om att man kunde välja två olika ändamål som pengarna skulle gå till, varav det ena var sjuka barn. Det tyckte Levi lät bra och därför fick det bli så. Efter en stund när Levi frågade efter pengarna och Henke sa “Men vi gav ju de till sjuka barn!” bröt Levi ihop och skrek “Men jag är ju sjuk!”. Han hade en förkylning för tillfället och trodde att pengarna skulle gå till honom själv. Vi som föräldrar gick från tron om att vi hade en empatisk son till att inse att vi fortfarande har en del att jobba med på den fronten…

Utöver att panta burkar imorgon står även hockeykväll på schemat. Frölunda spelar klockan 18 och det tänkte jag att barnen säkerligen är sugna på att se (eller kanske är det främst mamman?). Jag gör fortfarande mitt yttersta för att se till att mina barn går samma öde till mötes som jag själv gjorde i min barndom. Det vill säga ett påtvingat intresse för hockey i allmänhet och Frölunda HC i synnerhet. Ett tvång som med tiden började kännas frivilligt och som en självklar del i livet. Det påtvingade hockeyintresset kommer från min pappa, och för att beskriva proportionerna av detta intresse kan jag nämna att han lämnade min mamma ensam på BB med mig när jag var nyfödd för att åka och se när Frölunda spelade. Jag vet att han även minns vilka Frölunda mötte och hur matchen slutade. Hur mycket jag vägde eller vilket klockslag jag föddes på har han garanterat ingen aning om (det skulle möjligtvis vara i förhållande till matchen då, det vill säga att jag kanske är född 5 minuter in i andra perioden)...

Mycket mer än att panta burkar och se på hockey har vi inte planerat in den här helgen. Tur att inte barnen är kräsna i alla fall! Avslutar med att bjuda på några bilder från när vi var på matchen då Frölunda förnedrades av Mora tidigare under säsongen!

Novalie håller hårt i sin morfar som lär henne allt om hockey! Det är dock tur att det inte är han som håller i popcornen…

Fina tjejer, Nova och Ottilia!

Som ni ser älskar våra killar hockey och är extremt intresserade av det som händer i rinken (de varken ser eller hör matchen)...

Inredning

2019-01-10 20:15:13

Jag älskar inredning och att fixa och göra fint hemma! Men känslan för hur man inreder ett hem har inte alltid funnits där. Jag minns att jag i övre tonåren började oroa mig för hur det egentligen skulle se ut i mitt framtida hem, eftersom jag likt de flesta tonåringar inte hade en aning om vad som var snyggt eller fungerade ihop. Med tanke på hur det såg ut i mina första boenden var oron helt befogad.

Det första stället jag skulle inreda helt själv var ett rum (och ett badrum) på ett internatboende i anslutning till den skolan som jag började på då. Det mesta fanns visserligen redan i rummet, men jag ville sätta min egen prägel på det också. Det skulle jag aldrig ha gjort. Jag minns att jag, mamma och min syster åkte till IKEA inför flytten och inhandlade hemska saker till rummet. Jag köpte bland annat en knallgrön, rund badrumsmatta med matchande handdukar. Men det var inte färgklick nog för mig så det följde även med ett knallrosa duschdraperi. Det tror jag visserligen att jag köpte på Lagerhaus, där jag även passade på att inhandla små klisterfigurer som jag satte på kaklet i badrummet. Jag minns inte hur de såg ut, men jag minns att de var färgglada och allmänt osmakliga. Precis som allt annat jag köpte till mitt lilla krypin.

Det är tur att saker och ting förändras! Det var nog inte förrän jag såg Henkes systers hem för första gången som jag fick upp ögonen för den inredning som jag tycker är fin idag. Det vill säga ljust, vitt och lantligt. Såhär har jag och barnen det i vår lägenhet som vi bor i nu (en sanning med modifikation visserligen eftersom dessa bilder är tagna när det är nystädat och tillfixat):