"E de semester så e de semester!"

2016-06-30 10:54:38

Imorgon åker vi till en camping i Dalsland tillsammans med mamma, Peter och alla syskon. Vi brukade alltid vara där när vi var små, men nu på senare år har det inte blivit av så ofta. Senast vi var där var 2011. Då hade jag och Henke inga barn ännu, men vi fick dela stuga med min lillebror och det var ju visserligen nästan som att ta hand om ett barn… Läs utdraget från ett av mina gamla blogginlägg nedan, skrivet i samband med Dalslands-vistelsen 2011, så kanske ni förstår vad jag menar.

“Min lillebror ville dela stuga med mig och Henke. Han sa att “de andra är så rediga”. Haha. Efter en helg i hans sällskap så förstår jag varför han ville dela stuga med oss, INGEN ANNAN skulle stått ut! Han låg inne i sin säng vid datorn största delen av tiden vi var där, käkade godis och drack “extreme-cola” (och bokstavligt talat sov i godispapper och tomburkar). När Henke frågade honom första kvällen om han inte skulle bädda sin säng med sängkläder så sa han “Nej…”. Då sa Henke att det nog är ganska smutsigt att sova utan, varpå min bror svarade “Jag gillar att sova på skit…”. Hahaha.

För att citera min brorsa, “E de semester så e de semester”.”

Personlig barnstol

2016-06-29 17:25:11

Jag och Henke tillverkade och sålde ju egna (personliga) barnstolar för ett tag sedan, men vi la ner den verksamheten då det var alldeles för tidskrävande. Innan vi började göra egna stolar hade jag en annan idé, och det var att köpa stolar begagnat och fixa i ordning dem (istället för att göra hela stolen från grunden). Men då det var svårt att få tag på stolar som passade till ändamålet och då det kändes mycket roligare att göra stolar som såg ut precis så som jag ville ha dem så gick vi “all in” istället.

För ett litet tag sedan fick jag en beställning från en kille som även beställde en stol då när vi höll på med det. Han ville ha en till stol till samma familj, som hade fått ett till barn nu. Jag kunde ju tyvärr inte erbjuda honom exakt en sån stol som han fick förra gången, men som tur var hade jag köpt på mig ett par barnstolar som jag hittade i en secondhand affär för ett tag sedan, så det fick bli en sån stol istället!

Det var kul att göra i ordning en stol igen, efter ett längre uppehåll. Denna stolen var gul (och ful) från början. Jag har slipat, målat, “decoupageat” (satt fast motivet på sitsen) och slutligen skrivit namn och datum.

Novalie 4 år

2016-06-27 17:56:54

I tisdags fyllde Novalie 4 år och igår hade vi kalas för henne. Hon har sett fram emot både födelsedagen och kalaset så mycket, och det var kul att se hur glad och tacksam hon blev över all uppvaktning. Jag tror att detta var första födelsedagen som hon sov räv på morgonen när vi andra gick upp och förberedde frukost på sängen. Hon vaknade samtidigt som oss, men jag fick påminna henne om att det var hennes födelsedag, och då drog hon snabbt täcket över sig i sängen och låtsades sova igen. Födelsedagen fortsatte vi (jag och barnen, Henke var tvungen att åka till jobbet) sedan fira bland annat genom att åka buss in till stan och äta på restaurang. Jag brukar undvika att äta på “offentliga ställen” med barnen i vanliga fall, och under detta tillfället fick jag verkligen en påminnelse om varför. Det gick ganska bra till en början, så länge det kändes nytt och spännande för barnen. Men så fort de började känna sig bekväma förvandlades helt plötsligt stället till en lekplats. För allas trevnad fick jag försöka ta mig och barnen därifrån så fort som möjligt. Firandet fortsatte sedan bland annat med lekplatshäng och genom att åka upp och ner för rulltrapporna inne i stan ungefär 20 gånger. Att åka buss och rulltrappa var nog det bästa på hela dagen enligt barnen.

Igår hade vi som sagt kalas för Novalie. Vi hade visat henne vad den stora visaren på klockan skulle stå på när kalaset började (klockan ett), så hon väntade tålmodigt, och när hon såg att klockan slog ett blev hon helt lyrisk. “Titta! Titta!” skrek hon och pekade på klockan, sedan sprang hon till ytterdörren för att se om någon hade kommit. Det dröjde bara någon minut innan hon fick syn på sin farmor från ett fönster och då blev hon helt till sig av lycka. Sen ramlade gästerna in en efter en och Novalie fick fullt upp med att dels öppna paket och dels springa till dörren och ta emot fler folk. Det var så kul att se hennes reaktion när hon öppnade presenterna. Hon uppskattade verkligen varje sak hon fick. Till och med de sakerna som hon inte visste vad det var för något. Hon fick en liten trästubbe (av plast) som man ska lägga i vatten för att det sedan ska växa upp ett djur ur den. Men det visste ju inte hon, men lika glad för stubben (eller stocken som hon själv säger) blev hon för det. På kvällen när vi pratade om kalaset och hennes presenter räknade hon upp sakerna som hon fått “Jag fick en krona, klossar, en stock…”. Haha. Nu har vi i alla fall lagt stubben i vatten och jag kan tänka mig att Novalie kommer att bli väldigt glad sedan när det händer något med den…

Jag tycker att det är roligt att gå in för barnens kalas och verkligen göra det fint för dem när de fyller år. Jag vet att det har varit snack om att många av dagens föräldrar överdriver när det kommer till kalas och i synnerhet barnkalas. Det blir höga förväningar från barnen och avancerade barnkalas som inte alla föräldrar kan eller vill leva upp till. Jag känner mig lite träffad av den diskussionen, även om jag är långt ifrån “värst”. Till mitt försvar kan jag säga att jag mycket hellre lägger energi på att uppvakta barnen med en god frukost på sängen, med att göra den maten som barnen vill ha och de aktiviteter som barnen vill göra, än att lägga massa pengar på dyra presenter. Jag skämmer hellre bort barnen med annan uppvaktning än just det materiella, och så tänker jag nog också när det kommer till min egen födelsedag. Jag vill hellre ha frukost på sängen och någon god middag än någon dyr present! Jag vill ha tacksamma barn som inte tar saker och ting för givet och som uppskattar när de exempelvis får presenter eller annan uppvaktning. Det är en punkt som jag och Henke är väldigt överrens om när det gäller uppfostran, och vi försöker på olika sätt nå dit (bland annat genom att alltid påminna dem om att säga tack, att inte skrika rakt ut efter något och genom att inte skämma bort dem med massa leksaker och prylar i tid och otid). Hur glad och tacksam Novalie var efter födelsedagen och kalaset känns som ett kvitto på att man har gjort någonting rätt.

Vill tacka alla som kom på kalaset och gjorde Novalies dag till den bästa ♥

Tancan self-tanning-spray

2016-06-19 19:05:09

Det senaste har jag känt att min blekhet börjat bli ohållbar och eftersom solen lyser med sin frånvaro var jag tvungen att göra något drastiskt. Så jag beställde Tancan, en brun-utan-sol spray som jag blivit rekommenderad av flera olika personer. Jag har faktiskt använt den förr, men det var 10 (!) år sedan. Jag har gjort spraytan på salong ett par gånger och blivit väldigt nöjd med resultatet, men då det blir för dyrt i längden med tanke på att det bara håller ett par dagar, ville jag prova ett billigare alternativ.

Henke var den som fick ställa upp och spraya mig brun. Till en början funderade jag på om jag verkligen skulle ge honom det ansvaret, men med facit i hand hade jag nog inte kunnat hitta någon annan som skulle gjort det bättre. Han var jätte noggrann och gick verkligen in för uppgiften, haha.

Resultatet blev helt okej. Inte lika bra som när jag har gjort det på salong, men ändå ganska bra. Jag kände mig i alla fall bra mycket snyggare efter att jag fått lite färg på kroppen jämfört med vad jag gjorde innan. Det enda negativa med Tancan sprayen (och som jag också minns från förra gången jag testade det) är att fötterna blir så jävla bruna. Trots att jag visste det sen tidigare och försökte undvika det, så blev det så i alla fall. Men annars blev det som sagt rätt bra!

Överraskning

2016-06-13 18:00:24

I lördags var vi hemma hos mamma och Peter. Inbjudan fick vi för flera månader sedan, och anledningen (trodde vi) var att bara ses och umgås hela familjen. Alla barn och barnbarn. När man planerar in en “vanlig” dag med familjen flera månader i förväg så kanske man borde ana oråd, men jag anade verkligen ingenting. Mamma brukar dessutom vara ganska bra på att planera in saker i väldigt god tid, vilket kanske bidrog till att jag inte reflekterade över att det skulle hända något annorlunda just den här dagen.

Efter att vi hade varit där en stund började mamma försöka samla ihop oss. Jag var lite i min egna värld vi det tillfället (sprang efter barnen eller något), så jag hängde inte riktigt med på vad som hände. Vad jag dock märkte var att det stod en främmande människa en bit bort i trädgården. Jag försökte koppla vem det var men jag kunde verkligen inte förstå vad människan gjorde i mammas och Peters trädgård. Jag började uppmärksamma folk, bland annat mina bröder, om att det var någon främmande människa på tomten. Till en början var jag hyfsat lugn, men efter en stund (och när inte mamma “tog det på allvar” när jag sa att det stod någon i trädgården) började jag få lite panik. Barnen gick ju bort till människan och mina modersinstinkter började träda fram. “Hallå, det är någon där borta! En jävla psykopat eller något!”, började jag häva ur mig till min kära familj, som inte verkade hälften så orolig eller bekymrad som jag. Mamma fick då lugna mig med att “det var en överraskning”.

Jag kunde andas ut. Men jag kunde fortfarande inte ana vad som var på gång. Min första tanke var att det var en överraskning för barnen. Någon clown eller någon som skulle sjunga för barnen. Fast kvinnan som stod i trädgården såg inte det minsta clownaktig ut, och inte som någon som på annat sätt skulle underhålla barnen heller. Med facit i hand såg hon ut som en typisk vigeselförrättare (hur en sådan nu ser ut). En medelålders kvinna med rött hår. Inte det minsta skräckinjagande egentligen, och utseendemässigt så långt ifrån psykopat man kan komma. Men som sagt. Jag fattade fortfarande ingenting. Inte ens när mamma satte på en lugn kärleksballad förstod jag. Det var inte förrän vi satt där samlade på trappan till altanen, och “psykopaten” ställde sig tillsammans med mamma och Peter framför oss, som poletten trillade ned. Det var vigsel på gång! Mamma och Peter gifte sig. Jag blev så förvånad och berörd. Det var jättefint. Mamma och Peter har varit tillsammans i 20 år, och förlovade nästan lika länge. Därav var giftermålet inte jätte väntat…

Det blev ett mysigt och jätte trevligt trädgårdsbröllop med de nära och kära. Under dagen firade vi med skumpa, åt god mat och bara umgicks.

Håkan på Ullevi

2016-06-07 20:56:45

I söndags var jag och Lina på Ullevi och såg Håkan.

Innan vi begav oss mot konserten hade vi fått för oss att vi skulle grilla i Slottskogen, så det gjorde vi. Eller ja, till en början såg det inte ut som att det skulle bli så mycket grill. Vi var och handlade kvällen innan och en Ica Basic engångsgrill för 10 kronor slank med ner i kundkorgen. Ett riktigt kap trodde jag. Jag var helt övertygad om att det inte skulle bli några problem att få tänt den, då jag aldrig någonsin haft problem med att tända en engångsgrill. Men när både Henke, Lina och min syster Sofia började dra upp gamla historier om engångsgrillar som inte gått att tända, och då jag dessutom köpte den billigaste jag kunde hitta, började ändå tankarna om ett grillfiasko att smyga sig på... Men jag kände mig ändå hyfsat säker på min sak, och när Lina in i det sista frågade mig “Kan du verkligen det här med att grilla?”, lugnade jag henne med att “Ja, herregud, det här blir inga problem!”. Men som ni säkert förstått vid det här laget så var det just det de blev; problem! När vi tände eld på den där lilla pappersbiten (eller vad det nu är) som ligger inne i grillen och som liksom ska få fart på det hela, så gick den bokstavligt talat upp i rök. Den brann upp helt enkelt men kolen hände det inte ett skit med. Så där satt vi, svinhungriga, med våra råa grillspett och korvar och med en helt värdelös engångsgrill. Men skam den som ger sig! Vi började att lägga i löv, pinnar, ja, allt möjligt som man kan tänkas tända eld på i grillen. Men mitt i det som kunde varit början till en skogsbrand la tändaren av! Den stendog. Jag fick dock löst en ny tändare och efter att vi tryck i halva Slottskogen (i form av löv och pinnar) samt allt antändningbart vi hade med oss (till exempel hela kartongen som grillen låg i) blev det äntligen eld och lågor i grillen. Det var första och sista gången jag köpte en engångsgrill från Ica Basic i alla fall…

Efter vårt lilla grillparty blev det som sagt Håkan på Ullevi ♥

Sommarlov

2016-06-02 18:15:23

Mitt och barnens sommarlov inledde vi med lite “poolparty” på vår obefintliga uteplats. Det står redan en studsmatta där som tar upp den lilla ytan som finns, men vi lyckades allt klämma in en liten uppblåsbar pool också. Barnen hade rätt kul när de fyllde poolen (japp, jag överlät det ansvaret åt dem och jag misstänkte ganska kraftigt att det inte var någon bra idé). Novalie stod och sprutade vattnet rätt på Levi istället för i poolen och han stod och gapskrattade…

Skolavslutning

2016-06-02 17:42:56

Igår var det “skolavslutning”. Terminens sista tenta ägde rum så sent som 17.30 och sedan var jag ute och åt med några från klassen. Jag har pluggat som en idiot inför tentan och kände mig säker när jag gick in i tentasalen igår (30 minuter senare än de flesta andra, eftersom jag i vanlig ordning hade glömt att anmäla mig till tentan). När jag sedan såg frågorna kändes det inte lika roligt längre och det känns som att det kan ha gått hur som helst… Men det orkar jag inte tänka på mer nu utan det får jag i så fall ta itu med när resultatet kommer!

Nu har jag sommarlov och ska njuta av nästan 3 månaders ledighet. Eller ja, ledighet är det väl synd att kalla det. Alla som har eller har haft småbarn vet att man aldrig är ledig. Det kommer bli full rulle från morgon till kväll under dessa 3 månaderna, men det har sin charm det också...